Primitiva Spädbarnsreflexer

Dr. Blomberg beskriver att spontana rytmiska rörelser under de första åren är grundläggande för vidare utveckling och mognad, fysiskt, känslomässigt och mentalt. Babyrörelserna lägger grunden för korrekt muskeltonus och koordination av rörelser, känslor, syn- och hörseluppfattning, språkutveckling, fantasi och minne. Primitiva reflexer hjälper barnet att utvecklas och utvecklas och komma vidare i livet.

De är genetiska rörelsescheman som utvecklar nervsystemet och hjärnans plasticitet. Genom barnets enträgna träning utvecklas och finjusteras kroppens rörelser så att det blir en korrekt belastning på varje muskel i varje ögonblick. Underutvecklade spädbarnsreflexer kan ge för låg eller för hög muskeltonus och vakenhet. Det påverkar andningen, syresättningen och näringsutbytet i varje cell. Felaktig belastning bidrar till stress, både fysiskt , känslomässigt och mentalt. Ofrivilliga rörelser som triggas av sensorisk stimuli från balanssinnet, beröringssinnet, hörseln och känseln är energikrävande och stressande på flera plan.

Väl fungerande spädbarnsreflexer är ett viktigt tecken på att hjärnstammen och nervsystemet har utvecklats som avsett. Reflexerna utvecklas i livmodern, under födelseprocessen eller under den tidiga delen av barnets liv och hjälper barnet att överleva och frodas den första känsliga tiden. Reflexerna skyddar barnet mot eventuella faror och lägger grunden för mera målinriktade rörelser och reaktioner. De visar sig vanligtvis vid födseln eller kort därefter hos normalt utvecklade fullgångna barn. Fostrets motorik är helt beroende av primitiva spädbarnsreflexer. Dessa är automatiska, stereotypa rörelser som styrs från hjärnstammen eller mitthjärnan. De utvecklas under olika stadier av graviditeten eller i nyföddhetsperioden och måste mogna innan de slutligen hämmas och integreras som en del av kroppens rörelsemönster.

Genom de rytmiska spädbarnsrörelserna, som babyn spontant gör om den har det utrymmet, hämmas dessa reflexer i tur och ordning. Alla primitiva spädbarnsreflexer bör normalt vara integrerade före tre års ålder. En av de primitiva spädbarnsreflexerna som utvecklas i livmodern är den asymmetriska toniska nackreflexen (ATNR). Den utlöses genom att fostret vrider huvudet från sida till sida, varvid fostret sträcker ut arm och ben på den sida mot vilken huvudet vänds. Detta brukar hända i graviditetens 20:e vecka och modern upplever det som att barnet börjar sparka.

Om spädbarnet inte lyckas hämma sina primitiva reflexer i tid kommer de att försena och försvåra den motoriska utvecklingen och därigenom hindra hjärnans mognad. Det medför att en del barn får problem med koncentration, uppmärksamhet, impulskontroll och inlärning. Som vuxen får man vanligen problem med muskler och leder, stresspåslag och ork. Primitiva reflexer spelar en avgörande roll för att etablera huvudkontroll, hållning, sensorisk integration och förmågan att röra sig med stabilitet och kontroll, samt att vara stilla utan ansträngning. Dessutom stimulerar de hjärnan att ytterligare förbättra uppmärksamhet och kontroll över impulser, vilket minskar hyperaktivitet och känslomässigt tumult.

De primitiva Spädbarnsreflexerna hjälper individen att göra rörelser automatiska och smidiga och utan att behöva tänka eller anstränga sig. De ska integreras i livslånga reflexer vilket bör slutföras innan barnet lär sig gå. Väl integrerade reflexer hjälper till att koppla ihop de viktigaste neurologiska områdena i hjärnan för känslomässig kontroll och mentala förmågor.

Om en person har svårigheter med sin balans, koordination och motorik är spädbarnsreflexer ofta aktiva. Även de med svårigheter med uppmärksamhet, koncentration, minne och uthållighet har oftast flera aktiva reflexer. Akademiska svårigheter och problem inlärning och logik, matematik, läsning och skrivning är beroende av ett snabbt och välintegrerat nervsystem. Problem med ögonmotoriken, munmotoriken och språkförståelsen påverkas också av aktiva reflexer som hindrar att nervsystemet fungerar optimalt och att signaler mellan olika delar av hjärnan går långsamt och tar senvägar.

Livslånga posturala reflexer 
 
Våra primitiva reflexer integreras i de livslånga rörelse- och hållningsreflexerna genom de spontana rytmiska rörelser som en bebis gör innan den lär sig att gå. Posturala hållnings- och rörelse- reflexer hjälper oss att uppnå balans, koordination och övergripande fysiskt och känslomässigt välbefinnande. De hjälper till att göra rörelser automatiska och smidiga, utan medrörerörelser, ansträngning och tankar.  

Att kunna vara stilla, att stå, sitta, gå och cykla är exempel på rörelser som är beroende av livslånga reflexer för att fungera korrekt. Utvecklingen av livslånga reflexer beror på funktionen hos den del av hjärnan som arbetar tillsammans med den motoriska barken som kontrollerar våra rörelser. Fysisk aktivitet och motorisk träning upprätthåller våra livslånga reflexer. Om de fungerar korrekt spar vi mycket energi.  Allvarliga fysiska eller känslomässiga trauman, långvarig stress eller skador kan återaktivera primära reflexer som då tar kontroll över rörelserna. Detta blir tydligt vid t ex Parkinsons sjukdom. Rörelserna blir ryckiga och omöjliga att kontrollera med viljan.  

De livslånga posturala reflexerna är nödvändiga för vår stabilitet och balans i gravitationen. De tillåter oss att röra oss automatiskt, smidigt och utan medrörelser.  Våra primära reflexer integreras i de livslånga rörelse- och hållningsreflexerna genom de spontana rytmiska rörelser som en bebis gör innan den lär sig att gå.  Posturala hållnings- och rörelse- reflexer hjälper oss att uppnå balans, koordination och övergripande fysiskt och känslomässigt välbefinnande. De hjälper till att göra rörelser automatiska och smidiga, utan medrörerörelser, ansträngning och tankar.  

Att kunna vara stilla, att stå, sitta, gå och cykla är exempel på rörelser som är beroende av livslånga reflexer för att fungera korrekt.  Utvecklingen av livslånga reflexer beror på funktionen hos den del av hjärnan som arbetar tillsammans med den motoriska barken som kontrollerar våra rörelser.  

Fysisk aktivitet och motorisk träning upprätthåller våra livslånga reflexer. Om de fungerar korrekt  spar vi mycket energi. Allvarliga fysiska eller känslomässiga trauman, långvarig stress eller skador kan återaktivera primära reflexer som då tar kontroll över rörelserna.  Detta blir tydligt vid t ex Parkinsons sjukdom. Rörelserna blir ryckiga och omöjliga att kontrollera med viljan.

Reflexintegrering   
Rytmiska rörelser och isometriska övningar kan hjälpa till att fånga upp reflexmönster på en neurosensorisk nivå. Genom att integrera dem i hela vårt kroppssystem påverkas koordination och balans, visuell, auditiv och akademisk prestation.  är vi väl integrerade ökar den kroppsliga tryggheten och vårt fysiska och emotionella välbefinnande.  De isometriska övningarna påskyndar reflexintegrationsprocessen.  

 Med interventioner som Rytmisk Rörelseträning och Reflexintegrering med hjälpa av övningar och Isometriskt tryck är det möjligt att stärka och integrera primitiva reflexer som fortfarande är aktiva och etablera de livslånga reflexerna, oavsett ålder och livssituation. Livslånga posturala reflexer De livslånga posturala reflexerna är nödvändiga för vår stabilitet och balans i gravitationen. De tillåter oss att röra oss automatiskt, smidigt och utan medrörelser.

Vill du lära dig mer om sambandet mellan barnets utveckling och reflexerna kan du välja att gå kurser hos någon av våra duktiga instruktörer.