Nivå 3.
Rytmisk rörelseträning och reflexintegrering
vid läs- och skrivsvårigheter

Förkunskaper:  Rytmisk rörelseträning och Reflexintegrering, Grundkursen och Rytmisk rörelseträning och reflexintegrering, känslor och inre ledarskap, nivå 2.
eller

Rytmisk Rörelseträning vid smärta och problem i rörelseapparaten del 1 och 2

På den här kursen tar vi upp hur primitiva reflexer inverkar på visuella färdigheter som är av grundläggande betydelse för läsförmågan, till exempel samsyn och ackommodation. Enkla reflexövningar förbättrar seendet så att barnet kan läsa utan att snabbt tröttna på grund av huvudvärk eller irriterade ögon.

Kursen tar också upp orsaker till fonologiska problem, problem med läsförståelse och skrivsvårigheter samt hur man kan använda rytmiska övningar och reflexintegrering för att komma till rätta med sådana problem.

Vem vänder sig kursen till? Detta är en fortsättningskurs som är ett nödvändigt komplement för var och en som vill förstå hur kvarstående primitiva reflexer och motorisk oförmåga påverkar visuella färdigheter. Kursen har rönt stor uppskattning bland beteendeoptometrister i många länder.
 
Erfarenheterna av rytmisk rörelseträning inte bara i Sverige utan i många andra länder har visat att problem med synen är den viktigaste orsaken till att barn inte lär sig läsa. Motoriska svårigheter och aktiva primitiva reflexer inverkar på visuella färdigheter som är av grundläggande betydelse för läsförmågan, till exempel samsyn och ackommodation. Genom enkla reflexövningar förbättras seendet så att barnet kan läsa utan att snabbt tröttna på grund av huvudvärk eller irriterade ögon eller att texten hoppar eller blir suddig. Rytmisk rörelseträning och reflexintegrering påverkar även fonologiska problem. Via lillhjärnan stimuleras språkområdena i vänster hjärnhalva av de rytmiska rörelserna så att artikulation och språkförmåga förbättras.

Ett annat sätt att påverka fonologisk förmåga är att integrera kvardröjande spädbarnsreflexer som försvårar artikulationen. Rytmisk rörelseträning och reflexintegrering förbättrar även problem med läsförståelse. Barn som aldrig haft problem med avkodningen av språket kan ändå ha svårigheter att förstå vad de läser speciellt när de blir äldre och texterna blir mer komplicerade. Genom de rytmiska rörelserna förbättras funktionen i prefrontala barken, som har avgörande betydelse för läsförståelsen.

Anmälan

till kursen

Orsaker till läs- och skrivsvårigheter Enligt den moderna svenska dyslexiforskningen definieras dyslexi eller ”specifika läs- och skrivsvårigheter” som brister i det fonologiska systemet. Sådana brister kännetecknas bland annat av nedsatt förmåga att uppfatta och känna igen de ljud som språket består av och att “översätta” dessa ljud till bokstäver och bokstäverna till ljud.

Enligt den svenska dyslexiforskningen har motorisk träning ingen effekt vid dyslexi, vilket man menar ska behandlas med intensiv lästräning och bättre läsundervisning. Alla insatser som fokuserar på annat än elevens språkliga utveckling får enligt svenska experter negativa effekter “eftersom de reducerar utrymmet för insatser som dokumenterat leder till bättre läs- och skrivutveckling”.

Dyslexiforskare i andra länder delar inte denna uppfattning. Under 2010-talet har internationella vetenskapliga tidskrifter publicerat ett antal artiklar, som bland annat visar att barn med dyslexi har visuella problem och även kan ha nedsatt auditiv perception.

Undersökningar har visat att dyslexi ofta sammanfaller med dålig motorik och dålig balans och att dysfunktion i lillhjärnan kan ligga till grunden för många svårigheter vid dyslexi. Studier med hjärnavbildande metoder har visat onormal aktivering i flera områden i hjärnan, inklusive lillhjärnan, hos vuxna med dyslexi. Det finns dessutom starka bevis för att dyslexi i många fall sammanfaller med uppmärksamhetsproblem och motoriska problem.

Andra studier har visat att barn med dyslexi har kvarstående primitiva reflexer i långt högre grad än normala läsare och att motorisk träning förbättrar läsförmågan. En av världens ledande medicinska tidskrifter, The Lancet, publicerade år 2000 en studie om hur kvarstående spädbarnsreflexer försvårar läsinlärningen.

En grupp barn med dyslexi och aktiv asymmetrisk tonisk nackreflex fick genom motoriska övningar hjälp att integrera reflexen. Den behandlade gruppen förbättrade på ett signifikant sätt sin läsförmåga jämfört med en likvärdig kontrollgrupp, som inte fick någon sådan hjälp och där reflexen kvarstod oförändrad. 

Tillbaka

till kursöversikten

© 2025 BlombergRMT